Generation Equality


Generation Equality

Generation Equality belyser det faktum att inget land i världen ännu har uppnått fullständig jämställdhet och att det krävs ökad ansträngning i arbetet för jämställdhet i alla länder. Generation Equality ämnar samtidigt att nå de globala målen i Agenda 2030, detta genom att fokusera på en ny generation av unga
jämställdhetsaktörer och unga människor på lokal nivå i olika länder i att föra jämställdhetskampen vidare. Initiativet betonar särskilt mål 5 i Agenda 2030 om jämställdhet för att främja hållbar utveckling och gynna kvinnor och flickor i arbetet att uppnå egenmakt.

 

25 års jubileet av Pekingplattformen var ett tillfälle för världen att fokusera på jämställdhet. Det är även en möjlighet att ge ett alternativ till den backlash vi globalt har sett för jämställdheten. Då lanserade UN Women initiativet Generation Equality: Realizing women’s rights and an equal future samlat aktivister, civil samhället, företag, stater och regeringar för att se till att faktiska åtgärder vidtas för att föra jämställdheten framåt. Framförallt fokuserar Generation Equality på att inkludera unga personers röster och perspektiv i jämställdhetsarbetet.

Generation Equality kräver lika lön, lika fördelning av obetalt hushållsarbete, sjukvårdstjänster som är anpassade efter kvinnors behov, ett slut på sexuella trakasserier och alla former av våld mot kvinnor och flickor, kvinnors lika deltagande i det politiska klimatet samt kunna vara aktiva inom beslutsfattande handlingar, både privat och offentligt. Att uppnå egenmakt är en grundläggande mänsklig rättighet och helt avgörande för människors och samhällets utveckling. Det ökade motståndet mot flickors och kvinnors rättigheter i flera delar av världen gör det än mer angeläget att stärka ungas engagemang i globala jämställdhetsfrågor som ett bidrag till en motståndskraft i en ny generation.

Bejing + 25 – 25 års kamp för kvinnors rättigheter

År 2020 var det 25 år sedan 189 av FNs medlemsstater antog Pekingplattformen. 25-års jubileet innebär ett tillfälle att utvärdera hur långt vi har kommit och hur långt vi har kvar. Trots att framsteg har gjorts är det fortfarande mycket kvar som behöver göras. Än idag finns det inte ett enda land som kan säga att de har uppnått jämställdhet. Kvinnor förblir underprioriterade vilket bland annat leder till att de tjänar mindre, har färre val och upplever flera olika former av våld, både i hemmet och i offentligheten.

I FN utgör Konventionen om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor, även kallad Kvinnokonventionen (CEDAW), som antogs av FNs generalförsamling 1979, en viktig startpunkt för att stärka kvinnors rättigheter. Vid FNs fjärde kvinnokonferens i Peking 1995, (Fourth World Conference on Women), utformades Pekingplattformen (The Beijing Platform and Declaration of Action 1995) en handlingsplan för hur målen i kvinnokonventionen ska uppnås.

Under konferensen enades deltagarna om 12 fokusområden som FN:s medlemsstater aktivt bör arbeta med, för att skynda på kvinnors rättigheter och jämställdhetsarbetet världen över.

12 fokusområden: feminisering av fattigdom, kvinnors inflytande, institutionell organisering av jämställdhetsarbete, kvinnors mänskliga rättigheter, kvinnor och media, kvinnor och miljö, flickebarnets situation, kvinnor och utbildning, kvinnor och hälsa, våld mot kvinnor, väpnade konflikter och deras konsekvenser för kvinnor samt kvinnor och ekonomi