UN Women Sveriges verksamhetschef kommenterar jämställdhetsutvecklingen i Omvärlden

Tack vare förra årets val i Papua Nya Guinea och Vanuatu har en milstolpe passerats. I de båda valen valdes kvinnor in i parlamenten som tidigare uteslutande bestod av män. Det innebär att för första gången någonsin finns minst en kvinna i alla världens parlament, enligt en kartläggning från Interparlamentariska unionen (IPU).

Under de senaste 25 åren har det skett en ökning av kvinnor i världens parlament, från 13 procent till cirka 26 procent förra året. Den senaste ökningen – mellan 2021 och 2022 – är dock endast på 0,4 procentenheter vilket är minsta ökningen på sex år.

– Ett skäl till att tillväxten har stannat av kan vara följder av de kriser som avlöst varandra. Både pandemin och den efterföljande ekonomiska krisen. Vi tror att det kan ha att göra med den generella tillbakagången för global jämställdhet, vilket även är en konsekvens av allt fler auktoritära ledare och växande socialkonservativa rörelser. Det är oroande, säger Ulrika Grandin, verksamhetschef på UN Women i Sverige.

I en rapport från FN-organet UNDP anser 69 procent av världens befolkning att män är bättre politiska ledare än kvinnor. Endast 27 procent anser att det är viktigt för demokratin att kvinnor har samma rättigheter som män. Ulrika Grandin säger att den minskade ökningen i jämställdhet också gör att den feministiska rörelsen växer sig starkare.

– Sociala normer tar lång tid att förändra, men det finns en motkraft mot tillbakagången. Det finns en stark feministisk rörelse där en stor del av världens kvinnor inte går med på det här och inte tänker se på när deras rättigheter tas ifrån dem eller att den positiva utveckling vi sett stannar av.

Utöver att kartlägga antalet kvinnor i världens parlament har IPU också undersökt mångfalden av de kvinnor som deltar i nationella val. Brasilien slog rekord i antalet kvinnor som identifierar sig som svarta som kandiderade. I Colombia tredubblades hbtqi+-representationen från två till sex medlemmar av kongressen. I Frankrike valdes 32 kandidater med minoritetsbakgrund in i den nya nationalförsamlingen, en rekordnivå på 5,8 procent av det totala antalet.

Amerika förblev den region med den högsta representationen av kvinnor. Sammantaget, från och med januari 2023, stod kvinnor för 34,7 procent av alla parlamentariker i regionen, i alla kamrar.

Turkiet är ett annat land där andelen kvinnor i politiska församlingar ökat och utgör nu 20 procent av de folkvalda, vilket är 3 procentenheter mer än under förra mandatperioden.

Drygt en fjärdedel av alla parlamentsledamöter i världen är kvinnor. Men framstegen går långsamt. Om utvecklingen fortsätter i samma takt som nu dröjer det, enligt IPU, cirka 80 år innan jämställdhet mellan män och kvinnor i parlamenten uppnås.

Endast sex länder i världen har antingen jämn fördelning eller fler kvinnor än män. Det är Kuba, Mexiko, Nicaragua, Rwanda, Förenade Arabemiraten och Nya Zeeland. Flera av dessa länder har könskvotering. I Mexiko finns till exempel ett krav att hälften av de 500 parlamentsledamöterna ska vara kvinnor.

– Lagstiftningen spelar en extremt stor roll och att skapa möjligheter för kvinnor att arbeta är också viktigt. I Sverige var vi tidiga med barnomsorg och aborträtt, det gör en stor skillnad, säger Ulrika Grandin.

Sverige ligger i toppen men det är fortfarande fler män än kvinnor i riksdagen, region- och kommunfullmäktige. Könsfördelningen skiljer sig mycket åt beroende på parti och politisk nivå, enligt SCB. Av kandidaterna som valdes in i riksdagen var 46 procent kvinnor och i landets kommunfullmäktige var andelen 43 procent.

– Inte mycket har hänt med könsfördelningen i Sveriges folkvalda församlingar efter höstens val. Det är genomgående färre kvinnor än män som har valts in i riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige, säger Jonas Olofsson, som arbetar med demokratistatistik på SCB i ett pressmeddelande.