Miljoner kvinnor och flickor blir utsatta för näthat och nätvåld varje dag världen över och problemet bedöms vara i klass med en pandemi. Precis som med andra typer av våld mot kvinnor och flickor är nätvåld ett globalt problem som drabbar alla kvinnor oavsett kulturell tillhörighet, etnicitet eller inkomstnivå. Enligt forskning blir en av tre kvinnor utsatta för fysiskt och/eller sexuellt våld under sin livstid. Denna häpnadsväckande siffra kan komma att öka avsevärt då en rapport av bland andra UN Women visar att 73 procent av världens kvinnor som har tillgång till internet redan blivit utsatta för näthat.
Nätvåld och näthat kan se väldigt olika ut och i takt med att digitala verktyg och plattformar utvecklar sig tar sig också nätvåldet nya former. Några exempel är dataintrång, identitetskapning, övervakning och spårning, trakasserier och grooming. Internet har bidragit med både positiva och negativa aspekter i förebyggandet av våld mot kvinnor. Exempelvis underlättar anonymiteten på internet till att söka information om till exempel hjälp vid utsatthet, men det är ju också denna anonymitet som gynnar förövaren vid näthat.
Även om alla människor kan utsättas för näthat oavsett könsidentitet visar rapporten att kvinnor är drabbade i betydligt större utsträckning. Exempelvis löper feminina användarnamn större risk för att utsättas för näthat och näthatare är mer troliga att vara män (61%).
Den stora omfattningen och spridningen av näthat leder till stora samhälleliga och ekonomiska konsekvenser för kvinnor och flickor. Juridiska avgifter, utebliven inkomst vid sjukdom, behov av sjukvård och socialtjänster är några exempel. Näthat och nätvåld leder också till inskränkning av yttrandefriheten och andra mänskliga rättigheter.
Näthatare ställs sällan inför rätta på grund av utrednings- och bevissvårigheter. Kvinnor och flickor i fattiga länder är särskilt utsatta på grund av brist på juridiska resurser och andra samhälleliga barriärer.
För att eliminera näthat och nätvåld krävs åtgärder på flera olika nivåer, där den viktigaste åtgärden är prevention och utbildning. Att förändra normer och attityder är det första steget mot att näthat och nätvåld ska tas på allvar. Andra viktiga åtgärder är sanktioner och lagstiftning – både att lagar finns och att de faktiskt tillämpas – och att skapa trygga platser online utan att internet tappar sitt syfte att vara en fri källa till kunskap.
Nätvåld och näthat måste förebyggas och stoppas för att kvinnor och flickor ska kunna delta i samhället på lika villkor. Vi måste alla ta vårt ansvar för att nå ett mer tryggt, säkert internet som har potential att vara en motor i jämställdhetsarbetet istället för ett hinder.