Nyheter

Ett hårt bakslag att regeringen skrotar den feministiska utrikespolitiken

Den svenska regeringen har uttalat att den feministiska utrikespolitiken var en etikett. Vår erfarenhet är dock att den svenska feministiska utrikespolitiken varit mycket betydande för jämställdhetsarbetet i världen, skriver företrädare för en rad internationella kvinnorättsorganisationer.

Många feminister runt om i världen reagerade med både oro och bestörtning när den nya svenska regeringen nyligen tog bort begreppet ”feministisk” från sin utrikespolitik. Det väckte farhågor om vad detta betyder för Sveriges progressiva roll i världen och för andra länder som driver en feministisk utrikespolitik.

Den svenska regeringen har uttalat att den feministiska utrikespolitiken var en etikett. Vår erfarenhet är dock att den svenska feministiska utrikespolitiken varit mycket betydande för jämställdhetsarbetet i världen. Som feministiska aktivister och offentliga tjänstepersoner från olika delar av världen sörjer vi nu förlusten av världens första feministiska utrikespolitik.

Öppnade dörren

År 2014 uttalade Sverige – som första land i världen – sin ambition med en feministisk utrikespolitik. Detta djärva uttalande öppnade dörren för andra. Sen dess har minst tio andra länder följt efter och antingen aviserat en feministisk utrikespolitik eller avsikten att utveckla en. Den växande listan inkluderar nu Frankrike, Mexiko, Kanada, Spanien, Libyen, Luxemburg, Tyskland, Nederländerna, Colombia, Chile, Liberia och Skottland.

Men först och främst gav Sveriges feministiska utrikespolitik hopp och inspiration till miljontals feministiska aktivister runt om i världen. Kvinnorättsförsvarare har vittnat om att det betydde otroligt mycket när en regering visade solidaritet med deras kamp. Att ha ett allierat land på sin sida på den internationella arenan var också mycket betydelsefullt i ett läge när attackerna mot feministiska aktivister och hbtqi-personer ökar.

Sveriges feministiska utrikespolitik har en gång för alla gjort klart att jämställdhet inte är en sidofråga. Tvärtom är jämställdhet helt centralt för global säkerhet, ekonomiskt välstånd och klimatanpassning.

Sverige har varit globalt ledande i kampen för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och de svenska biståndssatsningarna på jämställdhet ökade

Och politiken gav resultat. Här några exempel: Under svensk ledning har FN:s säkerhetsråd antagit en resolution som inkluderar sexuellt och könsrelaterat våld som skäl för sanktioner. Sverige har gett stöd till ny lagstiftning om jämställdhet i över 20 länder. Sverige har varit globalt ledande i kampen för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och de svenska biståndssatsningarna på jämställdhet ökade.

Den enkla grunden i politiken – att arbeta för kvinnors och flickors ”rättigheter, resurser, representation”- avmystifierade också hur en feministisk utrikespolitik såg ut i praktiken. Sverige visade därmed att det var möjligt att bedriva utrikespolitik med en specifik och värdegrundsbaserad vision.

Men det har förstås också förekommit kritik. Alla länder som antar en feministisk utrikespolitik möter kritik. Att ha ett feministiskt förhållningssätt till något så komplicerat och mångfacetterat som utrikespolitik är inte lätt. Feministisk utrikespolitik är en process. Att utveckla ett sammanhängande och konsekvent tillvägagångssätt tar tid. Dessutom finns idag många intressen och krafter som utmanar denna värdegrund.

Förändringen ett bakslag

Den nya svenska regeringen har försäkrat både inhemska och internationella intressenter att borttagandet av rubriken ”feministisk” från utrikespolitiken inte kommer att påverka engagemanget för jämställdhet, men vi är många som ser denna förändring som ett bakslag. Ja, det är möjligt att främja jämställdhet utan en feministisk vision – så som många andra länder gör – men att tydligt benämna sin utrikespolitik feministisk signalerar dock en helt annan ambitionsnivå. Det visar att jämställdhet är en central prioritering och ett centralt perspektiv. Det sänder också ett tydligt budskap till alla de feministiska aktivister runt om i världen som varje dag kämpar för sina rättigheter att de inte är ensamma.

Vi hoppas att Sveriges steg bort från den feministiska utrikespolitiken och det feministiska samarbetet är tillfälligt. Vi kommer att sakna Sveriges ambition och ledarskap, men vi välkomnar er varmt tillbaka när Sverige – än en gång – stolt kallar sin utrikespolitik feministisk.

Mabel Bianco, Chef för FEIM – Fundación para la Investigación de la Mujer (Argentina)

Memory Kachambwa, Chef för FEMNET- African Women’s Development and Communication Network (Kenya)

Kristina Lunz, Chef för Centre for Feminist Foreign Policy (Tyskland)

Geetanjali Misra, Chef för CREA (Indien)

Lyric Thompson, Chef för Feminist Foreign Policy Collaborative (USA)

Beth Woroniuk, Biträdande ordförande för policyfrågor, Equality Fund (Kanada)

Orginalartikeln i GP

Bild: UN Women