Nyheter

Berättelser från Kamerun

De kallas ”flyktingar”. Som om varje ansikte inte hade ett namn. Som om varje människa inte hade en berättelse. Men i skuggan av alla diskussioner som rör antal, kostnader och konsekvenser finns en människa vars värde aldrig får glömmas av. För nog är det så att varje ansikte har ett namn. Och varje namn har en berättelse som förtjänar att bli hörd.

UN Women finns på plats i flera flyktingläger runt om i världen, bland annat de två lägren Gado och Ngam i Kamerun. Där bor tusentals kvinnor som flytt kriget, våldet och övergreppen i Centralafrikanska republiken. Genom utbildning och ekonomiskt stöd bidrar UN Women till att underlätta den vardag kvinnorna i lägren dagligen kämpar för att återupprätta. En dag i taget.

Deras berättelser är vittnesmål från en vardag många har svårt att föreställa sig och än mindre förstå. Men förståelsen är nödvändig och därför är berättelserna så viktiga. Möt Hawa, Ardo, Yaya, Ouseina, Nene och Salamatou. Det här är deras berättelser.

Hawa Kamerun

Det här är Hawa. Hon är 23 år gammal. Hennes man dog i stridigheterna i Centralafrikanska republiken, ett öde även hennes bror och pappa gick tillmötes. Hawa var då gravid i åttonde månaden. När även hennes mamma försvann och Hawa lämnades helt ensam tog hon ett beslut som förändrade hennes liv. Utan sin familj och fortfarande gravid flydde hon landet och korsade gränsen över till Kamerun. Hawa födde en son i flyktinglägret Gado där de idag bor tillsammans som en egen liten familj.

Namnlös

Dagarna har blivit månader och Hawa har hittat sin plats i Gado. På dagarna tar hon med sig sin son till lägrets marknad där hon säljer mjöl, nötter och torkad fisk till andra människor som också tvingats lämna sina tidigare liv. Hon brukar få hjälp av sin granne med att frakta alla varor till och från marknaden. ”När jag kom hit hade jag absolut ingen, jag var helt ensam”, säger Hawa. I lägret mötte hon personal från UN Women som hjälpte henne med bland annat stöd och rådgivning, någonting som bidrog till att hon blev medveten om de möjligheter hon hade i lägret. ”Genom dem förstod jag att det finns möjligheter även här, jag har till exempel lärt mig att sätta ihop en företagsplan för mitt arbete”.

UN Women's Humanitarian Work with Refugees in Cameroon

I mitten av bilden står Ardo Djibo Fatimatou, 64 år gammal. Åtta av hennes 15 barn gick förlorade i konflikten i Centralamerikanska republiken. Hennes man är försvunnen och hon vet inte var han är eller om han lever. Ardo har valts till ordförande i Gado och fungerar som en stark röst för de många tusentals kvinnor som bor i lägret. ”Som kvinnlig ledare har jag insett att det allra största problemet här i lägret är att det är mycket svårt att förmå föräldrarna att skicka sina barn till vanliga skolor. De allra flesta föredrar att ha sina barn hemma där de förväntas lära sig Koranen”, säger Ardo. I lägret hålls möten som organiserats av UN Women och leds av Ardo. På mötena betonar hon vikten av allas rätt till utbildning. ”Flickor måste också få en utbildning. Det är inte bara viktigt för dem personligen men också för den sociala sammanhållningen här i lägret”.

UN Women's Humanitarian Work with Refugees in Cameroon

Det här är Yaya Dia Adama. Tillsammans med sina fem barn flydde hon från Centralafrikanska republiken över till Gado i Kamerun. Hon är en mycket duktig sömmerska och har fått stor användning för de symaskiner UN Women köpt in till lägrets verkstad. I dagsläget tränar hon upp tre andra kvinnor som hjälper henne att sy kläder att sälja på den lokala marknaden. ”På så sätt kan jag tjäna mellan 1.75–3.50 dollar per dag”, säger hon. ”Jag har fått en möjlighet att kunna försörja mina barn”.

Kam

Ouseina Hamadou är 22 år gammal och bor i Ngam, ett läger där den lokala befolkningen öppnat sina hem för människor på flykt. Genom UN Women har Ouseina fått en utbildning där hon bland annat lärt sig att utforma en företagsplan. Genom kursen hon deltog i fick hon även ekonomiskt stöd till sin verksamhet. Hon investerade pengarna i sin restaurang nere vid vägkanten. ”Jag började spara lite mer än åtta dollar om dagen. När jag sedan hade 350 dollar bestämde jag mig för att jag skulle börja bygga mitt eget hus”, säger Ouseina.

Nene

Nene Daouda, 38, är också från Centralafrikanska republiken. Efter att ha förlorat sin man i kriget flydde hon tillsammans med sina fem barn undan stridigheterna i landet. De kom till slut fram till lägret Ngam i regionen Adamawa i Kamerun. I lägret gick ett av barnen bort på grund av sjukdom.

Namnlösa

I mitten sitter Nene. Till vänster sitter en av hennes döttrar, Salamatou Abubakar. Tillsammans lagar de mat som de sedan säljer till de andra som bor i lägret. Nene deltog i en kurs organiserad av UN Women, någonting hon säger förändrade hennes vardag till det bättre. ”Mitt liv har förändrats drastiskt sedan jag fick stöd och träning av UN Women. Vid slutet av kursen fick jag 85 dollar som startkapital för min verksamhet. Jag återinvesterade alla pengar in i verksamheten och kunde sedan börja spara undan pengar varje vecka”. Idag har Nene tillräckliga inkomster för att kunna ge alla sina barn möjlighet till såväl utbildning som andra nödvändigheter i vardagen.

Nenes dotter Salamatou spelar fotboll tillsammans med andra barn i lägret.

Nenes dotter Salamatou spelar fotboll tillsammans med andra barn i lägret.



Hawa, Ardo, Yaya, Ouseina, Nene och Salamatou har, liksom så många andra kvinnor, tvingats uppleva krig, förluster och sorg. Deras berättelser är vittnesmål från en situation som kan vara svår att begripa. Men i deras berättelser finns även någonting annat. Medvetenheten om möjligheter, nya kunskaper och ökad egenmakt. En känsla av hopp.

Tillsammans kan vi göra skillnad. Var med du också – bli månadsgivare idag.

Bilder: UN Women/Ryan Brown