Just nu pågår FN:s årliga klimatmöte – COP28. Årets möte anses av många vara det mest betydelsefulla på flera år, då vi nu ser verkligt påtagliga tecken på klimatförändringar som extrem värme, torka, bränder, skyfall och översvämningar. För att effektivt bidra i klimatarbetet behövs en feministisk ansats, understryker UN Women i en ny rapport.
Liksom i många andra situationer i världen, löper flickor och kvinnor i klimatförändringarnas spår bland annat en högre risk för diskriminering, könsbaserat våld och trakasserier, sämre tillgång till utbildning och hälsa samt ekonomisk osäkerhet. Om världen fortsätter att följa samma mönster förväntas exempelvis ytterligare 158 miljoner kvinnor och flickor hamna i global fattigdom till 2050, vilket är en högre siffra än beräknade män och pojkar.
Parisavtalet som antogs 2015 understryker att klimatförändringarna är en gemensam angelägenhet för hela mänskligheten. Dock drabbas hälften av världens befolkning – dvs kvinnor och flickor – hårdare av konsekvenserna av klimatförändringarna. Av dessa drabbas särskilt flickor och kvinnor som tillhör marginaliserade grupper, såsom ursprungsbefolkning, etniska minoriteter, personer med funktionsnedsättningar och hbtqi+personer.
Dessutom tillvaratas inte kvinnors och flickors kunskap, ledarskap och aktörskap tillräckligt i det arbete för att minska klimatförändringarnas effekter. Runt om i världen har kvinnor och flickor varit i frontlinjen för klimataktivism och för att skydda naturen. Till exempel har kvinnliga jordbrukare bildat olika kooperativ och grupper för att dela på arbetsbördor, öka produktivitet och bidras till hållbarhet. En fjärdedel av de kvinnor som arbetar globalt arbetar inom jordbruk, inklusive skogsbruk och fiske.
Ny UN Women-rapport om feministisk klimaträttvisa
En ny rapport från UN Women visar hur feminismen kan vara ett mäktigt verktyg för att motverka klimatförändringarna och hur en feministisk ansats på klimatarbetet därför behövs.
I rapporten framgår att UN Women framåt, tillsammans med partners kommer utveckla ett nytt verktyg – ”the gender equality and climate policy scorecard” – som ska bidra till en systematiskt uppföljning av jämställdhet i olika klimatpolicies. I rapporten lyfts fyra områden där vi behöver arbeta mer för att uppnå en feministisk klimaträttvisa.
Kvinnors arbete och kunskap
Idag har kvinnor färre resurser än män och sämre tillgång till teknologi samt utför majoriteten av det obetalda hemarbetet. Kvinnor arbetare oftare i informella, lågavlönade och osäkra arbeten. Globalt arbetar nästan 60 procent av kvinnor i den informella ekonomin (90 procent i låginkomstländer), vilket också hindrar dessa kvinnors tillgång till sociala trygghetssystem.
I den gröna omställningen beräknas flera miljoner nya jobb att kunna skapas. Dock förväntas över 80 procent av dessa nya arbetstillfällen vara inom sektorer där män traditionellt sett har dominerat arbetskraften. En viktig utmaning för en rättvis och jämställd grön omställning är därmed att säkerställa kvinnors tillgång till nya gröna jobb, inklusive kvinnors och flickors tillgång till utbildning och kompetensutveckling.
Idag möter flickor och kvinnor betydande utmaningar när det gäller högkvalitativa jobb inom den gröna ekonomin samt inom klimat- och miljöstyrning. Detta beror bl.a. på diskriminerande sociala normer och könsstereotyper som upprätthåller yrkesmässig segregering. Denna segregation begränsar kvinnors möjligheter att avancera i sina karriärer, särskilt inom ämnen som teknik, forskning, ingenjörsvetenskap och matematik.
Omfördela makt och resurser
Övergången till en grön ekonomi måste bidra till att stärka kvinnors egenmakt inom alla sektorer.
För att säkra en rättvis och jämställd grön omställning behöver kvinnor inkluderas och deras kunskaper tas med i diskussioner som påverkar deras försörjning. Viktiga aspekter i en rättvis och jämställd grön omställningen är arbete mot diskriminerande lagar och sociala normer, säkerställande av säkerhet för alla kvinnor i arbetslivet och bekämpning av könsbaserat våld och sexuella trakasserier.
Kvinnors representation, ledarskap och aktörskap
Idag är kvinnor och flickor underrepresenterade i klimatarbetet. Ett aktuellt exempel är i delegationerna till COP där kvinnor och flickor bara representerar lite över en tredjedel av delegaterna.
För en rättvis och jämställd grön omställning behöver kvinnors och flickors ledarskap och inflytande stärkas i alla steg av klimatarbetet. I utformning, genomförande, uppföljning och utvärdering av policyer och program, vilket också kommer att bidra till effektiviteten i arbetet.
Minska ojämlikhet och orättvisa
Finansieringen av klimatarbetet måste gynna människor och länder som utsätts för de största riskerna av klimatförändringarna. Klimatfinansiering behöver också specifikt rikta in sig på jämställdhet.
Idag har få av länders nationella planer för klimatarbetet inkluderat jämställdhetsaspekter samt att tillgången till klimatfinansiering för kvinnor och kvinnorättsorganisationer idag är låg. Prioritering bör vara finansiering till kvinnor och flickor som drabbas hårdast av klimatförändringarna.
Läs mer:
Foto: UN Women/Catianne Tijerina.