Ett debattinlägg publicerades idag, 19 februari, i DALA-DEMOKRATEN.
I en tid då världen prövas av ökade klyftor, konflikter och osäkerhet står en sanning fast: jämställdhet är inte en ambition, det är en nödvändighet. När kvinnors och flickors rättigheter ifrågasätts, urholkas eller skjuts åt sidan, då skakas själva grunden för fred, demokrati och hållbar utveckling.
Den senaste tidens globala politiska beslut påminner oss om hur skör framgång kan vara. Men de påminner oss också om något ännu starkare: att ansvar inte försvinner när motståndet växer, det blir snarare större. FN:s generalsekreterare har varit tydlig med att världssamfundets uppdrag – att stå upp för dem som är mest utsatta inte vacklar. Det är ett löfte vi bär vidare i varje del av vårt arbete.
Dock har vi sett stora internationella biståndsnedskärningar de senaste åren. Detta får direkta effekter på utsatta kvinnor och flickor i krig, kris och fattigdom. Kvinnor och flickor som ofta är helt beroende av stöd från lokala kvinnorättsorganisationer på gräsrotsnivå.
Lokala kvinnorättsorganisationer fick tidigare en väldigt liten del av internationellt bistånd. Med nya kraftiga nedskärningar blir nu finansieringen i princip obefintlig. En rapport från UN Women – baserad på 400 kvinnoorganisationer i 44 kriser runt om i världen – visar att visar att hälften kommer tvingas stänga ner sin verksamhet den närmaste tiden. 90 procent av tillfrågade kvinnoorganisationer ser att de pressas till bristningsgränsen.
En annan UN Women-rapport visar att en av tre kvinnoorganisationer som arbetar mot könsbaserat våld kommer att behöva skjuta upp eller helt lägga ner sina program på grund av nedskärningarna i internationellt stöd. Livsviktigt stöd riskerar avslutas, som skyddade boenden, hälsovård psykosocialt och juridiskt stöd. Detta kommer direkt att drabba våldsutsatta kvinnor och flickor, inklusive offer för sexuellt våld i konflikt.
Kvinnors rättigheter är inte en särfråga, utan en samhälls-, framtids- och överlevnadsfråga.
Ett samhälle där våld och diskriminering mot kvinnor och flickor får fortsätta utan konsekvenser, utvecklas inte. När flickor nekas utbildning och kvinnor utestängs från beslutsfattande, tappar samhällen sin innovationskraft, sin ekonomiska styrka och sin moraliska kompass. Ett samhälle som inte lyfter sina kvinnor, sänker sin egen framtid.
Denna kamp angår oss alla. Den angår politiken, näringslivet, akademin, civilsamhället, medierna och varje enskild människa. Ingen sektor kan ensam bära jämställdheten, men tillsammans kan vi göra den oåterkallelig.
När länder och givare drar sig ur investeringar i kvinnors och flickors rättigheter måste vi andra ställa upp. Med investeringar som når kvinnor och flickor i kris. I lagar som skyddar kvinnors rätt till sin kropp, sin röst och sin framtid. I arbetsplatser som öppnar dörrar istället för att bygga glastak. Varje beslut, varje budget, varje policy är ett ställningstagande för eller emot jämställdhet.
UN Women Sveriges uppdrag är tydligt: Att stå fast när det blåser, att samverka när det är svårt, och att driva på när världen tvekar. Men vi kan inte göra det ensamma. För när kvinnor reser sig, reser sig samhällen. När flickor får makt över sina liv, får världen en ny riktning.
Det handlar om vår gemensamma framtid.
Parul Sharma
Ordförande, UN Women Sverige
Ulrika Grandin
Generalsekreterare, UN Women Sverige