Anmälningar om våld på nätet mot kvinnliga journalister runt om i världen har dubblerats sen 2020. Nära hälften av kvinnliga journalister rapporter att de också självcensurerar sitt innehåll på sociala media, vilket är en ökning med 50 procent sedan 2020. Detta enligt en ny rapport från UN Women, Tipping point: Online violence impacts, manifestations, and redress in the AI age.
Med fokus på kvinnliga journalister, människorättsförsvarare, aktivister, författare och andra kommunikatörer visar rapporten hur våld på nätet begränsar kvinnors deltagande i det offentliga livet. Rapporten baseras på en global undersökning i 119 länder och visar att våld på nätet är ett växande hot mot kvinnors säkerhet, röst, deltagande och rättigheter. Den belyser också det akuta behovet av starkare rättsliga åtgärder, bättre institutionellt stöd och större ansvarsskyldighet från teknikföretag vars plattformar och verktyg möjliggör och förstärker våldet på nätet.
12 procent av kvinnliga människorättsaktivister, journalister mediaarbetare och andra offentliga kommunikatörer har drabbats av att personliga bilder har delats utan samtycke, inklusive intimt eller sexuellt innehåll. 6 procent meddelar att de blivit offer för ”deep fakes” och nästan en av tre har fått oönskade sexuella närmanden via digitala meddelanden. AI förstärker dessa upplevelser och underblåser nätverksbaserat hot och hat mot kvinnor på nätet.
Rapporten visar att övergreppen på nätet ofta är avsiktliga och samordnade. De är utformade för att tysta kvinnor i det offentliga livet, samtidigt som deras professionella trovärdighet och personliga rykte undergrävs.
Våldet på nätet har allvarliga konsekvenser på kvinnors hälsa och psykiska mående. Nästan en fjärdedel av kvinnliga journalister och mediaarbetare rapporterar om psykiska besvär.
Anmälningar till brottsbekämpande myndigheter från kvinnliga journalister och mediearbetare har ökat. Nästan 14 procent vidtar nu rättsliga åtgärder mot förövare, vilket återspeglar en växande medvetenhet och en starkare strävan efter ansvarsskyldighet. Men betydande brister i det rättsliga skyddet mot våld på nätet kvarstår. Färre än 40 procent av länder har lagar som skyddar kvinnor från nättrakasserier eller nätstalking.
Bättre system, lagar och plattformar som svarar på dessa omfattande hot mot kvinnor och flickor behövs.