Sextortion: ett världsomfattande hot mot jämställdhet och demokrati
Sextortion: Ett världsomfattande hot mot jämställdhet och demokrati
Sextortion är en av vår tids mest osynliga men förödande former av korruption. Här byts inte pengar mot beslut utan mot sex. Denna handel med kroppar sker i maktrelationer, mellan myndighetspersoner och medborgare, mellan lärare och elever, mellan arbetsgivare och arbetstagare. Resultatet blir en förlamande blandning av korruption och sexuellt våld.
Och det är främst kvinnor och flickor som drabbas. Internationella undersökningar visar att kvinnor löper störst risk att utsättas, och de rapporterar de allvarligaste konsekvenserna såsom skam, tystnad, avbrutna studier, förlorade arbeten och livslångt trauma. UN Women konstaterar att sextortion är en särskild form av digitalt och internetrelaterat könsbaserat våld och att det utgör ett växande hot i vår digitaliserade värld men även utanför den digitala sfären, där maktpositioner utnyttjas dagligen.
Statistiken talar tydligt språk
- I en global studie över 16 000 deltagare i tio länder rapporterade 22,6 procent att de utsatts för bildbaserad sexuell exploatering, inklusive sextortion. Kvinnor rapporterade mycket större negativ påverkan än män.
- Mellan 16 procent och 58 procent av alla kvinnor globalt har någon gång utsatts för nätbaserat sexuellt våld, visar en rad globala studier.
- Nästan 90 procent av offren för sexuellt våld online är kvinnor och flickor.
- I Storbritannien känner sig bara 23–24 procent av kvinnorna bekväma att uttrycka sina åsikter online, jämfört med 40 procent av männen. Detta delvis på grund av rädslor kopplat till repressalier som kan vara av sexuell karaktär.
- UN Women pekar ut sextortion som en av de vanligaste formerna av digitalt våld mot kvinnor: hot om exponering används för att pressa kvinnor till sexuella handlingar eller för att lämna ut intima bilder. Detta är en av de tydligaste mekanismerna för att begränsa kvinnors frihet och deltagande i samhällslivet.
Svensk lagstiftning med brister som blottar sårbarheten
I Sverige finns ännu ingen specifik lag om sextortion. Brottet kan delvis falla under:
- Brottsbalken (BrB): mutbrott (10 kap. 5 a §) eller sexuellt tvång/sexuellt utnyttjande (6 kap.).
- Diskrimineringslagen (2008:567): vid sexuella trakasserier i maktrelationer.
Men luckorna är tydliga. När pengar byts mot fördelar har vi en klar juridisk ram. När sex är valutan blir det otydligt och det lämnar offren rättslösa.
Sextortion och lagstöd i offentlig sektor
Inom svensk offentlig sektor kan sextortion i dag angripas genom en kombination av bestämmelser i Brottsbalken:
- Mutbrott (10 kap. 5 a § BrB): Om en tjänsteman begär eller tar emot en sexuell handling som “otillbörlig förmån” i tjänsten kan det bedömas som mutbrott. Här är det själva maktutövningen i offentlig verksamhet som är central.
- Sexuellt tvång eller utnyttjande (6 kap. BrB): Om en tjänsteman pressar en person till sex genom hot eller beroendeställning.
- Tjänstefel (20 kap. 1 § BrB): Kan bli aktuellt om en tjänsteman missbrukar sin befattning och därigenom orsakar skada eller kränkning.
Det betyder att även om “sextortion” inte är en egen brottsrubricering i Sverige, så finns redan juridiska verktyg för att åtala offentliga aktörer som kräver sexuella tjänster i utbyte mot myndighetsbeslut. Problemet är att dessa bestämmelser är splittrade och saknar ett tydligt erkännande av sextortion som en särskild form av korruption i offentlig sektor.
Internationella skyldigheter – Sverige är redan förpliktat
- FN:s konvention mot korruption (UNCAC) kräver att stater bekämpar mutor och maktmissbruk.
- CEDAW (kvinnokonventionen) tvingar stater att skydda kvinnor mot könsbaserat våld och exploatering.
- Istanbulkonventionen kräver kriminalisering av sexuellt utnyttjande i maktrelationer.
- Agenda 2030, särskilt mål 5 och 16, gör sextortion till en fråga om både jämställdhet och starka institutioner.
- UN Women understryker i sina policyrapporter att sextortion är en dubbel kränkning med både korruption och könsbaserat våld, och att stater därför måste bekämpa det med samma kraft som ekonomisk korruption.
Rättsfall som visar sextortions brutalitet
- Ogoshi-bröderna, USA (2024)
Två bröder från Nigeria dömdes i Michigan till 17,5 års fängelse efter att ha utpressat unga pojkar sexuellt online. Deras brott ledde till 17-årige Jordan DeMays självmord. Domen visar att sextortion kan lagföras – men först efter ofattbar tragedi. - Internationellt sextortion-nätverk, Nigeria–Australien/USA (2022–2023)
Ett nätverk som riktade in sig på unga tonårspojkar utpressade offer på pengar och hotade att sprida bilder. Flera fall slutade med självmord. 22 personer greps i Nigeria i en internationell polisoperation. Händelsen visar sextortionens globala räckvidd och behovet av internationellt samarbete.
Det finns internationella förebilder som exempelvis Filippinerna som har antagit en särskild lagstiftning mot “cybersex trafficking” och sextortion i sin cybercrime law (RA 10175), där sexuellt utnyttjande via hot och digital manipulation kriminaliseras uttryckligen. Även Uganda har i sin Anti-Corruption Act explicit tagit upp sexuella förmåner som en form av muta, vilket gör sextortion till ett lagförbart korruptionsbrott. Tanzania och Zimbabwe har erkänt sextortion i sina nationella anti-korruptionsstrategier, ofta drivet av kvinnorörelser och domarföreningar. Dessa exempel visar att det går att namnge och lagföra sextortion.
Ge sextortion en tydlig plats i svensk lagstiftning
När sexuella handlingar används som valuta i stället för pengar är det fortfarande en form av korruption – men offren hamnar mellan stolarna. Internationella aktörer som UN Women och Transparency International har redan pekat ut sextortion som en särskild form av könsbaserat våld och maktmissbruk.
Sverige bör därför:
- Låta kommande lagutredningar uttryckligen inkludera sextortion som en egen kategori inom korruptionsbrotten.
- Tydliggöra att sextortion är både ett korruptionsbrott och ett sexualbrott och är en dubbel kränkning som måste mötas med dubbel styrka.
- Bygga rättsstatens skydd på internationella förebilder, genom att ta fasta på UNCAC, CEDAW och Istanbulkonventionen.
Dags att sätta namn och lag på brottet:
- Inför en tydlig svensk lag om sextortion – så att maktmissbruk för sexuell vinning inte längre göms under olika paragrafer.
- Könsperspektiv i centrum – erkänn att kvinnor och flickor drabbas hårdast, och utforma lagar och stöd därefter.
- Bygg rapporteringssystem – offren måste kunna anmäla tryggt, utan rädsla för repressalier.
- Stärk stödet till utsatta – juridiskt, psykologiskt och socialt.
- Driv internationell förändring – Sverige bör gå i spetsen för att FN, EU och särskilt UN Women:s rekommendationer implementeras globalt.
Parul Sharma, ordförande, UN Women Sverige
Ulrika Grandin, generalsekreterare, UN Women Sverige
Ett poddavsitt på detta ämne med Parul Sharma och Ulrika Grandin i Institutet Mot Mutors podcast kommer även ut i oktober, håll utkik!