Istanbulkonventionen, som upprättades 2011, är det första juridiskt bindande avtalet i Europa som kräver att våld mot kvinnor och flickor ska förebyggas och bekämpas. Konventionen erkänner att våld mot kvinnor är en del av de strukturella maktförhållandena mellan män och kvinnor och utgör därmed ett viktigt verktyg för att främja jämställdhet och mänskliga rättigheter.
Lettland skrev under konventionen 2016 och ratificerade den så sent som 2024. Sen dess har landet genomfört flera viktiga reformer, bland annat en nationell handlingsplan för att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor samt skärpta straffrättsliga påföljder för mäns våld mot kvinnor.
Trots detta har det lettiska parlamentet nu röstat för att dra sig ur konventionen – och Lettland blir därmed det första landet inom EU att göra det. Motståndare till konventionen menar att den bygger på en så kallad ”genusideologi”, ett argument som ofta används för att underminera jämställdhetsarbete i Europa och globalt. Beslutet har mötts av omfattande kritik, och omkring 5 000 personer samlades nyligen i Riga för att protestera mot utträdet och i ett öppet brev till presidenten ställs krav om att presidenten ska hänvisa tillbaka beslutet till parlamentet.
– Lettlands beslut att lämna Istanbulkonventionen är djupt oroande och sänder en farlig signal om att kvinnors och flickors rätt till ett liv fritt från våld kan ifrågasättas. I en tid då jämställdheten möter motstånd är det viktigare än någonsin att stå upp för konventionen.
Ulrika Grandin, generalsekreterare för UN Women Sverige, kommenterar beslutet:
– Lettlands beslut att lämna Istanbulkonventionen är djupt oroande och sänder en farlig signal om att kvinnors och flickors rätt till ett liv fritt från våld kan ifrågasättas. I en tid då jämställdheten möter motstånd är det viktigare än någonsin att stå upp för konventionen.