Den senaste veckan har vi sett de första tecknen på framsteg vad gäller konflikten i Gaza. En del mat, medicin och vatten kommer nu in i territoriet. För många kvinnor och flickor är detta första gången på månader som de har fått upp hoppet för att söka vård, få humanitärt stöd, och sova utan ljudet av flyganfall.
UN Women är i daglig kontakt med kvinnor och flickor vars röster måste bli hörda – i Gaza och världen över.
“Vi hoppas att vapenvilan varar. Vi kan inte påstå att vi fullt har fred, men vi hoppas att de inte går emot sina ord denna gång, vi klarar inte av det längre.”
Detta är ett citat från en 22-årig kvinnlig universitetsstudent i Gaza. Hennes ord är ett eko av det som har hörts från många kvinnor och flickor sedan vapenvilan gick igenom, det är en blandning av hopp, utmattning och en tyst styrka.
Ungefär två kvinnor per timma har dödats i Gaza över ett spann på två år. Denna siffra är inte bara talande för vidden av detta krig, men kommer också att hemsöka vårt kollektiva samvete över flera generationer.
Idag är kvinnors och flickors behov av humanitärt stöd i Gaza större än någonsin.
Över en miljon kvinnor och flickor är i behov av livsmedelsbistånd och nära en kvarts miljon är i akut behov av näringsstöd. Vapenvilan är deras första tillfälle att slippa springa, hitta skydd, och att återbygga. Men vintern är på ingång, och alldeles för många står utan skydd.
I Gaza idag har en av sju familjer en kvinna som överhuvud. De behöver direktstöd för att föda deras barn, få sjukvård, återfå deras levebröd, och återställa stabilitet efter att ha förlorat allt.
Dessa siffror är inte bara statistik. De är kraftiga påminnelser om att det inte kommer att bli någon återhämtning utan de kvinnor och flickor som har hållit Gaza vid liv genom svält, fruktan och flykt. Kvinnor och flickor måste vara arkitekterna av Gazas återhämtning.
FN:s jämställdhetsorgan UN Womens uppdrag är tydligt, att säkerställa att vapenvilan blir till säkerhet, återhämtning och rättigheter för kvinnor och flickor och att detta blir centralt i varje humanitär återhämtningsinsats.