“Vi blev överrumplade. Vi väcktes klockan tre på natten och det stod män i vårt rum. Ingenting förklarades för oss. Vi blev tillsagda att duscha i kallt vatten. Nästa sak vi insåg var att de tog fram rakbladen. Och ja… vi blev skurna”
Kvinnlig könsstympning (FMG) är en skadlig sedvänja som drabbar miljontals flickor och kvinnor i olika delar av världen. Bakom varje siffra finns en människa, ett liv som har formats av smärta, tystnad och ett ingrepp som aldrig borde ha skett. Att överleva FGM handlar inte bara om att leva vidare efter ett fysiskt trauma. Det handlar om att bära minnen av rädsla, att försöka förstå varför det som gjordes mot ens kropp ansågs nödvändigt och om att leva med konsekvenser som sträcker sig långt bortom själva ingreppet.
Många överlevare vittnar om hur rättvisa fortfarande är svår att nå, även när lagar finns. Skadan är redan skedd och kommer att följa med personen genom livet. FMG-överlevare beskriver hur de har levt med svår smärta, långvariga hälsoproblem och trauma som påverkat hela deras liv. Många vittnar om svårigheter att få rättvisa och att bli tagna på allvar. Förövarna ställs inte alltid till svars och rättssystemet sviker.
Mäns attityder mot könsstympning är avgörande
I många samhällen fortsätter flickor att utsättas för FGM. Ett nej från en flicka kan innebära utestängning från äktenskap, trygghet och social gemenskap. Att vara “giftbar” är beroende av att vara beskuren.
Enbart lagar kan inte skydda flickor. Implementeringen är avgörande. Det är här mäns attityder blir viktiga.
Tony Mwebia, chef för den Kenya-baserade organisationen Men End FGM, säger att praktiken inte kan förstås eller avskaffas, utan att direkt konfrontera mäns förväntningar. “Män är inte bara åskådare, det är de som förväntas gifta sig, de bestämmer vad som är acceptabelt. Om män fortsätter att förvänta sig att kvinnor ska vara beskurna, kommer praktiken att fortsätta även om den är olaglig”, säger Mwebia.
Enligt Mwebia är många män principiellt mot FGM. Men förblir tysta i praktiken eftersom familjens press tar över när det gäller äktenskap. Därför är kampanjer som Men End FGM viktiga för att konfrontera kärnproblemet bakom könsstympning.
Vad är kvinnlig könsstympning?
Kvinnlig könsstympning innebär ingrepp där delar av de yttre kvinnliga könsorganen avlägsnas eller skadas av icke-medicinska skäl. Denna praxis utförs vanligtvis mellan spädbarnsåldern och 15 års ålder, men även äldre kvinnor och flickor kan utsättas för ingreppet. Könsstympning är internationellt erkänt som ett brott mot mänskliga rättigheter och en form av könsbaserat våld.
Flickor och kvinnor som utsatts för kvinnlig könsstympning, drabbas av långsiktiga hälsoproblem, såsom kronisk smärta, cystor, onormala ärrbildning, menstruationsproblem, sexuella problem som smärta vid samlag och minskad tillfredsställelse, infertilitet, komplikationer vid förlossning, kraftiga blödningar efter förlossning, dödfödslar och ökad risk för att nyfödda dör. I vissa fall är dessa komplikationer dödliga för kvinnan.
Över 230 miljoner flickor och kvinnor i världen beräknas ha utsatts för FGM och enligt statistiken utsätts mer än 2 miljoner flickor för kvinnlig könsstympning varje år.
UN Womens arbetet för att stoppa kvinnlig könsstympning
UN Women deltar varje år i Orange Day-kampanjen
UN Women arbetar på flera fronter för att få ett slut på kvinnlig könsstympning, från opinionsarbete och politiska reformer till arbete på gräsrotsnivå. UN Women samarbetar med regeringar för att införa och stärka lagar som förbjuder kvinnlig könsstympning. UN Women stödjer kvinnoorganisationer som erbjuder trygga platser, skydd och psykosocialt stöd till drabbade flickor och kvinnor. Genom kontinuerligt påtryckningsarbete på nationell, regional och global nivå verkar UN Women för att säkerställa att skydd för kvinnor och flickor stärks och inte försvagas.
Foto 1: UN Women Kenya
Foto 2: UN Women/Nurudeen Sanni