« Tillbaka till nyheter

Digitalisering – hopp och hot för feminismen

Publiceringsdatum: 10 mar 2023

Publicerad:

I år fokuserar FN:s kvinnokommission på digitalisering och jämställdhet. Detta är ett område som både kan vara ett hopp och ett hot för feminismen, skriver UN Women Sveriges verksamhetschef Ulrika Grandin och styrelseledamoten Paulina Modlitba.

Rätt använd kan digitaliseringen vara en stark kraft för feminism och global jämställdhet. Fler kvinnor kan få tillgång till digitala finansiella och sociala tjänster. För feministiska rörelser innebär digitaliseringen möjligheter till större samverkan och samordning globalt. #Metoo-rörelsen är ett bra exempel på detta. Men digitaliseringen ökar också hoten, hatet och våldet online, vilket drabbar kvinnor och flickor i större utsträckning, inte minst kvinnorättsförsvarare.

Jämställdheten skulle kunna göra ett stort kliv framåt om kvinnor och flickor i världen fick ta större del av digitaliseringen. Tillgång till digitala tjänster kan till exempel öka kvinnors möjligheter till sparande och lån, eller att kunna ta emot remitteringar och finansiella bidrag. Tillgång till digitaliseringen ökar också möjligheter till lärande och utbildning, även i mer avlägsna områden.

Men digitaliseringen i dag är vare sig jämställd, jämlik eller demokratisk. Den globala digitaliseringen domineras just nu av en begränsad grupp av människor – vanligtvis män – från ett fåtal geografiska platser i världen. I världens minst utvecklade länder är bara 25 procent av befolkningarna uppkopplade och det är 50 procent mer troligt att dessa är män och inte kvinnor. Äldre kvinnor och kvinnor på landsbygden har ännu sämre tillgång till uppkoppling. Globalt är det 25 procent mindre troligt att kvinnor och flickor har digitala förkunskaper än män.

Digitaliseringen har också ökat hot, hat och våld online. Digitala verktyg kan användas för övervakning av kvinnor och flickor. Till exempel kan digitala trackers som är bra för att hitta försvunna objekt också användas för att förfölja kvinnor. Sociala medier har bidragit till ökad desinformation, sexistisk hatpropaganda och nya narrativ som underminerar kvinnor och flickor. De som är mest utsatta för våld, hot och hat online är kvinnor i offentligheten som till exempel politiker, journalister och kvinnliga människorättsförsvarare.

Temat för årets möte i FN:s kvinnokommission (CSW) som pågår just nu i New York är “Innovation and technological change, and education in the digital age for achieving gender equality and the empowerment of all women and girls”.

FN:s generalsekreterare har i sin rapport inför mötet betonat att vi måste ta tillvara den snabba och omfattande digitalisering som nu sker för att stärka kvinnor och flickor och jämställdhet. Alla former av våld mot kvinnor och flickor online eller genom teknologiska verktyg måste stoppas.

Kvinnors digitala kompetens skulle snabbt kunna bidra till att minska könsskillnaderna på arbetsmarknaden. Teknisk innovation handlade förr oftast om tunga processer i industri och drevs av och för män. När det nu handlar om att utveckla digitala verktyg är det nödvändigt att släppa in kvinnorna i processen. Till exempel kan de nya jobben inom den gröna och cirkulära ekonomin skapa tillfällen för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden.

Strukturella och systemiska hinder gör dock fortfarande att möjligheterna som digitaliseringen innebär ser olika ut för kvinnor och män, flickor och pojkar. En viktig orsak till detta är könsstereotypa normer som bestämmer om och hur kvinnor och flickor får använda digitala verktyg och tjänster. I de flesta länder har flickor lika bra betyg i naturkunskap och teknik som pojkar, samtidigt finns det studier som visar att bara 1 procent av föräldrarna förväntar sig att deras dotter ska vara intresserad av teknologi. Kvinnor tenderar dessutom generellt att underskatta sin förmåga, medan det motsatta förhållandet gäller för män. Forskning visar också att män kontinuerligt porträtteras som mer tekniska och att kvinnor och flickor sällan porträtteras som innovatörer. Paradoxalt nog är dessa könsstereotyper mer framträdande bland studenter i mer jämställda länder.

Men digital transformation handlar mindre om teknik och mer om människor. Det handlar om vetgirighet. Flickor och kvinnor behöver mer träning, utbildning och möjligheter i digitaliseringen. Lösningar på ”the gender digital divide” måste även fokusera på förändringar av institutioner och samhällen vad gäller könsstereotypa normer.

Låt digitaliseringen bli ett hopp för feminismen!

Ulrika Grandin, verksamhetschef UN Women Sverige
Paulina Modlitba, styrelseledamot och digital expert på UN Women Sverige