Varje dag dödas minst sju kvinnor till följd av könsbaserat våld i Mexiko. Lagstiftningen är inte tillräcklig och det är sällan som könsbaserat våld leder till en fällande dom – och om det gör det är straffet lindrigt. Det tog Irinea Buendía sex år att få rättvisa skipad för mordet på sin dotter. Men hennes juridiska kamp har blivit vägledande i Mexiko gällande våld mot kvinnor.
Under 1990-talet fungerade den omfattande internationella mediabevakningen över de kvinnomord som begicks i Ciudad Juarez som en väckarklocka för regionen. Efter detta började regionen att samla in data, rapportera och lagföra dessa brott.
Efter år av lobby- och påverkansarbete lanserades 2014 ”Latin American Model Protocol”, ett verktyg för bland annat polis och rättsläkare att använda vid utredning av mord till följd av könsbaserat våld. Idag har 16 länder i Latinamerika, Mexiko inkluderat, specialiserad lagstiftning för könsbaserat våld. Trots detta har det dödliga våldet fortsatt – vilket visar på att lagstiftningen inte är tillräcklig. En del av problematiken är att könsbaserat dödligt våld ofta är det sista stadiet i en våldscykel, där tidigare våldshändelser ofta går obemärkt förbi för omgivningen.
Den 28:e juni 2010 förlorade Irinea sin 29-åriga dotter Mariana.
Sista gången Irinea träffade Mariana, hade hon bestämt sig för att lämna sin man. Dottern berättade för sin mamma att hon inte tänkte göra en anmälan, på grund av att ”polisen aldrig kommer att ta det på allvar. Han sa alltid att det inte fanns något jag kunde göra för att sätta dit honom, eftersom han själv var polis”.
Marianas man, Julio Cesar Hernandez Ballinas började efter vigseln misshandla Mariana verbalt. Hot och verbal misshandel eskalerade därefter under äktenskapets gång till fysiskt våld, med en dödlig utgång. Dagen efter Marianas död ringde Julio Cesar till Irinea för att berätta att hennes dotter begått självmord. ”Från det ögonblicket han ringde mig, visste jag att han hade mördat henne”, säger Irinea som då startade en sexårig lång kamp för att få Julio Cesar Hernandez Ballinas satt i fängelse. ”I sex år fick jag genomlida inte bara mordet och förlusten av min dotter utan även korruptionen och straffriheten i rättsväsendet, som ökade min smärta”, säger Irinea.
Marianas man jobbade i den offentliga sektorn och använde sin position för att dölja bevis och uppgav falska vittnesmål. Efter flera års väntan och en mängd juridiskt arbete, tog Mexikos högsta domstol upp fallet den 4 september 2013. Därefter utfärdade Högsta Domstolen en historisk dom i könsbaserat våld när domstolen dömde till fördel för målsägande Irinea. Som bakgrund till den fällande domen hade det arbete som bedrivits i Marianas mordutredning analyserats. Det visade sig att samtliga beslut som tagits saknat ett genusperspektiv, vilket resulterade i att både brottsoffret och hennes mors mänskliga rättigheter kränkts.
Till slut arresterades Ballinas och fallet blev vägledande för liknande utredningar. Idag stöttar Irinea familjer i Mexiko som har förlorat döttrar, systrar, fruar och mödrar till följd av könsbaserat våld och hjälper dem att få rättvisa.
Arbetet mot våldet fortskrider och det finns fortfarande mycket inom rättsväsendet som behöver förbättras när det gäller hantering och utredning av anmälningar. ”Vi måste fortsätta att arbeta inom – frivillig organisationer, regeringar, civilsamhället och samhället i stort. Genom att arbeta tillsammans, kvinnor och män, kan vi stoppa det dödliga våldet mot kvinnor i Mexiko och resten av världen”, säger Belén Sanz Luque, UN Womens representant i Mexiko.