Vi i UN Women Sverige skriver tillsamman med 38 civilsamhällesorganisationer om vikten av att hålla fast vid Agenda 2030 och andra FN-överenskommelser i en alltmer osäker tid med konflikter och hot mot klimat, demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Bakslagen för kvinnors och flickors rättigheter är många och än mer tydliga.
Debattartikeln publicerades i Alltinget den 29 juni 2023
Vi i UN Women Sverige skriver tillsamman med 38 civilsamhällesorganisationer om vikten av att hålla fast vid Agenda 2030 och andra FN-överenskommelser i en alltmer osäker tid med konflikter och hot mot klimat, demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Bakslagen för kvinnors och flickors rättigheter är många och än mer tydliga.
2023 markerar halvtid för de globala målen och internationella FN-möten äger rum där arbetet ska redovisas, utvärderas och där nya åtaganden behöver göras. Regeringen behöver prioritera detta arbete och denna agenda som en gemensam global färdplan för en bättre värld.
I en tid av extrem osäkerhet för samtiden och framtiden blir de internationella överenskommelserna än viktigare. Världens länder har antagit Agenda 2030 som en färdplan för att en hållbar global utveckling. Men vilken agenda har den svenska regeringen? Vi 38 organisationer i civilsamhället efterlyser tydliga besked från regeringen inför årets avgörande FN-möten.
I en orolig värld, med konflikter, ökande hunger, bristande jämställdhet, demokrati- och klimatkris, är de internationella överenskommelserna det vi har att hålla oss i. Världens länder kom 2015 överens om Agenda 2030, som pekar ut gemensamma mål och prioriteringar i alla länders arbete för en hållbar utveckling fram till år 2030. Dess styrka ligger i att den visar hur olika delar av samhällsutvecklingen hänger samman, något som är avgörande i denna tid av flera parallella och överlappande kriser.
FN:s senaste rapport visar en oroande tillbakagång för flera av de 17 målen, och att de pågående kriserna har bidragit till ökad fattigdom, ökad global uppvärmning och förlust av biologisk mångfald, samt försämrad tillgång till hälsovård och utbildning, och ett ökat antal människor som lever i konfliktsituationer. Det vilar ett enormt ansvar på oss alla just nu. Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen och den sista som kan rädda klimatet, har FN:s förre generalsekreterare Ban Ki-moon sagt. Det förpliktigar.
Tyst om Globala målen
Ändå har det varit tyst om de Globala målen från den nya regeringen. De nämns till exempel varken i regerings- eller utrikesdeklarationen, trots kriserna i världen som vi beskriver ovan. 2023 markerar halvtid för agendan och det sker stora internationella FN-möten där arbetet ska redovisas, utvärderas och där nya åtaganden behöver göras. Dessutom ska EU för första gången rapportera om unionens genomförande av agendan på FN:s högnivåmöte. Budskapet från FN är att världens länder måste accelerera arbetet med att nå de Globala målen. Vi undrar hur regeringens plan ser ut?
Civilsamhället har vid flera tillfällen gjort åtaganden om att arbeta för agendan, bland annat i avsiktsförklaringen som skrevs under av drygt 100 organisationer och överlämnades till dåvarande civilminister Ardalan Shekarabi. Inspirationen kom från generaldirektörer för ett 60-tal statliga myndigheter som tidigare gjort samma sak. Ett tjugotal av Sveriges storföretag har gjort ett gemensamt åtagande om att arbeta utifrån Agenda 2030. Många, många fler företag ställer om, gör investeringar och driver på för lagstiftning om företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö. Men allas vårt arbete blir bara effektivt om det finns ett tydligt och visionärt politiskt ledarskap som pekar ut riktningen.
Visa att Agenda 2030 är en prioritering
Vi vill därför att regeringen, med Ulf Kristersson i spetsen, tydligt visar att Agenda 2030 är en prioritering för hela regeringen genom att:
- Bekräfta att agendan är samtliga ministrars färdplan.
- Föra en samstämmig politik där långsiktiga effekter för global hållbar utveckling prioriteras när det uppstår konflikter mellan politikområden.
- Skapa en handlingsplan med tydliga mål för arbetet, så att det är möjligt att följa upp och granska den förda politiken.
- Fortsätta och förbättra den återkommande rapporteringen till riksdagen, enligt det riksdagsbeslut som bland annat Moderaterna var drivande i att få till 2020.
Regeringen måste kalla till möte
Det behövs också organiserad samverkan där olika aktörer ges möjlighet att mötas och bidra med sin expertis utifrån sina olika roller, och ge arbetet den nödvändiga skjuts som behövs nu när vi nått halvtid. Agenda 2030 är ingen partipolitisk överenskommelse utan den globala färdplanen för hållbar utveckling som världens länder enats om.
Vi förväntar oss nu att regeringen kallar till ett möte med oss olika aktörer, och att det blir startskottet för ett kontinuerligt samråd om hur vi tillsammans kan accelerera våra insatser för att nå de Globala målen till 2030.