Idag startar mötet i FN:s kvinnokommission, CSW, i New York.
Temat för årets CSW är tillgång till rättskipning och juridiska system, vilket är ett särskilt viktigt tema i tider av bakslag för kvinnors och flickors rättigheter.
Tillgång till rättskipning och juridiska rättigheter är helt centralt för likhet inför lagen och för kvinnors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter. Men ändå har kvinnor bara 64% av de juridiska rättigheterna män har.
Tillgång till rättskipning slås fast i internationella konventioner och överenskommelser och i en omvärld av globala kriser är tillgång till rättskipning särskilt akut.
Många länder har gjort framsteg när det gäller att stärka lagar, genomförande och åtgärder för rättskipning. Mer än 40 länder har ändrat eller stärkt sina konstitutioner för att främja kvinnors och flickors rättigheter det senaste decenniet.
Kvinnorättsorganisationer centrala
Studier visar att feministiska rörelser och kvinnorättsorganisationer har varit helt centrala i att främja lag- och policyreformer runt om i världen.
Men trots framsteg kämpar kvinnor och flickor fortfarande för att få tillgång till rättskipning. Kvinnor möter större hinder för rättskipning i nästan 70 % av världens länder. Rättsstrukturer misslyckas ofta med att upprätthålla kvinnors och flickors rättigheter. Utmaningar är till exempel diskriminerande lagar, otillgängliga rättsmekanismer och svagt genomförande samt restriktiva och patriarkala samhällsnormer. Rättssystemen är även fortfarande till stor del mansdominerade, inte minst på beslutsfattande nivåer.
Familjerätt och lagar mot könsbaserat våld särskilt eftersatta
Rättsliga områden som är särskilt eftersatta är familjerätt, inklusive i samband med äktenskap, skilsmässa, vårdnad av barn och arv. Diskriminerande familjerättslagar undergräver kvinnors handlingsfrihet och skydd.
När det gäller lagar mot våld mot kvinnor och flickor har de flesta länder i världen nu lagar mot våld i hemmet. Men genomförandet har många brister och låga anmälningsnivåer kvarstår. Nationell finansiering av rättsväsendet för kvinnor som upplever våld är otillräcklig, liksom jämställdhetsmedvetet polisarbete. Många kvinnor litar inte heller på rättssystemen eller ens förväntar sig rättsskipning. Denna dynamik förstärker cykler av straffrihet för våld mot kvinnor och flickor.
Traditionella rättssystem – som bygger på traditioner, inte på staten – är fortsatt vanliga. Det uppskattas att 80 % av befolkningen i utvecklingsländer använder traditionella rättssystem, vilka ofta är mer tillgängliga, billigare, snabbare och kan ge lokalt erkännande. Detta kan inkludera anspråk som inte erkänns enligt formell lag, men av moraliska skyldigheter inom ett samhälle. Traditionella rättssystem kan lida av djupt rotade patriarkala normer och kvinnor och flickor kan utsättas för betydande diskriminering inom områden som rör familjen, inklusive äktenskap, våld i hemmet, arv och äganderätt.
Diskriminerande normer
Diskriminerande sociala samhällsnormer påverkar vem som kan få tillgång till rättssystemen. Normer kan påverka faktabedömning, avskräcka kvinnor från att anmäla våld eller begränsa kvinnors representation inom rättsväsendet. Diskriminerande sociala normer kan också leda till diskriminerande lagar eller minska efterlevnaden av rättsliga ramar som utformats för att främja jämställdhet. Ett exempel är lagstiftning, mot könsstympning – som nu finns i flera länder – men där genomförandet är svagt, särskilt där praxis om könsstympning har socialt stöd.
Konflikt och humanitär kris
I konflikt och kris är tillgången till rättssystem begränsad, polisstationer förstörs och yrkesverksamma inom rättsväsendet flyr. Bristande respekt för internationell humanitär rätt och internationella mänskliga rättigheter är ofta akut. Könsbaserat våld ökar. Antalet dokumenterade fall av sexuella våld i konflikt har ökat med 87% på bara två år.
Vad behövs?
Framsteg för kvinnors tillgång till rättskipning och juridiska rättigheter är möjliga men kräver fokus på flera saker. Enligt FN:s generalsekreterares rapport inför CSW behövs politisk vilja, riktad finansiering, social mobilisering, evidens och innovation. Viktigt är också en stark kvinnorättsrörelse som kan driva på förändring, liksom satsningar på teknologi och digitalisering som stärker kvinnors tillgång till rättskipning och juridiska rättigheter.
Läs mer:
No country in the world has reached full legal equality for women and girls
What justice means to women – and how to deliver it
Bli Världsfeminist och stöd UN Womens långsiktiga arbete.