Nyheter

Framåt genom ett etiopiskt tvåtusental

Av  Johanna Wester*, Johanna  befinner sig i Etiopien och föreläser och skriver om mänskliga rättigheter i Etiopien. Bilden  är tagen på Zeist Lodge i Addis Abeba, Etiopien.

Johanna-Wester-webb-2

Johanna Wester. Bilden är tagen på Zeist Lodge i Addis Abeba, Etiopien.

Ur ett västerländskt perspektiv var 2014 ett häftigt år för jämställdheten. Feministiska frågor lyftes i parlament och riksdagsdiskussioner, Disneys hjältinnehistoria ”Frost” blev den mest inkomstbringande animerade filmen någonsin och Facebook slutade censurera bilder på amning.

När jag åkte till Etiopien i slutet av året gjorde jag mig beredd att sänka mina förväntningar. Till Afrikas horn hade knappast ljudet av systrarna Kronlöf, Linda Pira, Gudrun Schyman eller ens Emma Watson nått. Men flera gånger under vistelsen visade jag mig behöva ompröva bilden av livet som kvinna här.

Att det finns många problem med könsorättvisor i Etiopien är uppenbart. Landet plågas av kvinnorättskränkningar som arrangerade äktenskap, prostitution, tvångsarbete, människohandel och sexuella övergrepp. Även om barna- och mödradödligheten minskar är den fortfarande hög, och trots att etiopisk lag förbjuder sedvänjor som könsstympning förekommer de i stor omfattning. I huvudstaden ser jag kvinna efter kvinna tigga farligt nära trafiken med spädbarn i famnen. Chauffören berättar om områden i de södra delarna av landet där stamkvinnor har utnyttjats i sexshower riktade till västerlänningar, under rubriker som ”Wild native woman!”

Inveckling och utveckling

Etiopien ligger långt ned på FN:s index över mänsklig utveckling (HDI) och 25 miljoner människor lever i fattigdom här. 2009 gick dessutom en ny antiterroristlag igenom, som gör det olagligt för organisationer som arbetar med demokratifrågor och rättigheter att ta emot mer än tio procent av sin finansiering från utlandet. Den lagen nämns som ett stort problem av alla människorättsaktörer jag intervjuar.

Samtidigt har det skett förändringar under de senaste åren som talar för något bättre, något nytt. FN firar framgångar med sin ekonomiska satsning på kvinnor på landsbygden, Ethiopia Joint Programme on Gender Equality and Women’s Empowerment. Det har precis i dagarna inrättats ett civilsamhällesråd som ska bistå UN Womens arbete i landet. UN Women Ethiopia arbetar bland annat löpande med att driva solidaritetskampanjen HeForShe. Även inom många etiopiska organisationer händer det saker.

Samlade och starka

Eftersom många internationella organ har valt att ha sina afrikanska kontor eller delegationer i Etiopien – bland dem EU, Afrikanska unionen och OECD – är det många mindre aktörer som också sett till att samlas här i Addis Abeba. Min egen värd under vistelsen är svenska ambassaden, och efter att med deras hjälp ha fått möjlighet att besöka människorättsorganisationer och aktivistgrupper i nästan en veckas tid, hamnar jag hos Union of Ethiopian Women Charitable Associations (UEWCA) – en paraplyorganisation för femtioen kvinnorättsorganisationer. Jag serveras en skål med brödpinnar och en kopp kaffe i miniatyrformat. Mittemot mig, med en lång sjal draperad över axlarna, sitter ordföranden Azeb Kelemework och berättar mer om det positiva som händer i landet.

Initiativ från högre håll

”Familjeplaneringen har blivit mycket bättre”, förklarar hon. ”Och det börjar gå upp för folk att det är skillnad på genus och kön. Fler institutioner för jämställdhetsfrågor har uppstått. Vi ser fler och fler kvinnor i maktpositioner. I regeringen handlar det om runt en tredjedel, och styret i mindre områden, så kallade woredas och kebeles, kan bestå av så mycket som hälften kvinnor.”
Jag nämner en stark kortfilm som etiopiska UNICEF visat häromdagen, som berättar om hur en del män och fäder på landsbygden börjat kampanja mot könsstympningen av samhällets flickor.

“Ja, en grund är lagd”, säger Azeb. ”Även från regeringens håll, trots den begränsande lagen från 2009. Men kvaliteten måste bli bättre. Det finns riktlinjer och policydokument – men de måste börja implementeras också, på alla nivåer.”

Hon berättar varmt om Ethiopia Social Accountability Program Phase 2, ett regeringsinitiativ som fokuserar på att alla människor i landet ska ha grundläggande tillgång till vatten, hygien, utbildning, jordbruk, vägar och hälsovård. Det är ingen liten uppgift som staten därmed har tagit på sig: än så länge är skolan inte ens obligatorisk i Etiopien.

Chans till nya tider

Hur långt det än är kvar till jämställdhet i en stad som Addis Abeba, händer det saker här som är spännande. Över kaffet – en ursprungligen etiopisk produkt – pratar vi om hur landets mer än tioprocentiga tillväxt får andelen människor som lever i fattigdom att minska. Men det kan också vara prövande för ett land att förändras så snabbt som Etiopien gör. Vilka gynnas och vilka kommer i kläm? Vi kan bara spekulera, och chauffören som väntat utanför börjar bli otålig. Innan jag och Azeb skiljs åt önskar vi varandra god jul i värmen. Men jag lämnar henne och kollegorna på UEWCA med ett hopp som jag vill förvalta, långt efter att bilen kört ut ur den sandiga gränden och planet har lyft från flygplatsen.

*Johanna Wester föreläser om mänskliga rättigheter, med en bakgrund hos Amnesty och UNICEF.
Hon är redaktör för den ideella nättidningen BarnsRättigheter.com och är författare till bl. a Nattsagor för sömnlösa (Natur & Kultur, 2013). Under november 2014 föreläste hon om barns rättigheter i Addis Abeba för Svenska Institutet, UNICEF och Sveriges ambassad i Etiopien.