Nyheter

Intervju med jämställdhetsminister Åsa Regnér

Oväder, mängder av event och ett enormt engagemang: 2017 års kvinnokommission (Commission on the Status of Women, CSW) är över. Årets konferens, nummer 61 i raden, var större än någonsin med fler än 6000 representanter från organisationer, regeringar och privata aktörer på plats i New York. Där fanns även den svenska delegationen, ledd av Sveriges jämställdhetsminister Åsa Regnér. UN Women nk Sverige fick tillfälle att samtala med jämställdhetsministern om CSW, framtida utmaningar och UN Womens viktiga roll i jämställdhetsarbetet.

Åsa Regnér är en rutinerad deltagare på CSW; i år genomförde hon sin tredje konferens som minister och sin trettonde konferens totalt. Trots inställda föredrag och snabb omplanering av förberedda event på grund av stormen Stella ser hon årets konferens som glädjande och inspirerande.

– Eftersom vi lever i en tid där kvinnors rättigheter faktiskt attackeras från olika regeringar och religiösa organisationer var jag glad att notera att det var fler organisationer än någonsin på årets CSW. Att det också var väldigt hög nivå på regeringarnas delegationer – totalt var 75 ministrar på plats – ser jag som en motreaktion mot den utveckling vi ser, säger Åsa Regnér.

CSW har under många år varit en av de största och mest inflytelserika sammankomster för den globala jämställdhetsrörelsen, där representanter för olika sektorer utbyter kunskap och erfarenhet. Åsa Regnér anser att mötet är en central instans både för jämställdhet och för kvinnors rättigheter.

– Jag märker att det här mötet blir allt viktigare. Det är som ett globalt Almedalen för jämställdhetsfrågor. Fler och fler inser värdet av CSW och försöker ta sig dit, vilket är en av anledningarna till varför det var fler deltagare än någonsin i år, säger hon.

Förutom mötets gradvis ökade dragningskraft för jämställdhetsorganisationer runt om världen är det också speciellt viktigt i år, anser hon.

– Jag tror också att det var extra viktigt för många att komma dit just i år på grund av de förtryckande förslag som ligger på olika politiska bord runt om i världen. Man vill manifestera sitt avstånd från den här utvecklingen, men också visa att det går att förändra världen, säger Åsa Regnér till UN Women nk Sverige.

Temat för årets konferens var ”Women’s Economic Empowerment in the Changing World of Work” – med fokus på hur kvinnors arbete är en nyckelaspekt för jämställdheten på ett globalt plan. För den svenska delegationen fanns det både fördelar och nackdelar med ett sådant tema.

– Det är ju faktiskt en av de mindre polemiska frågorna numer, även om det fortfarande finns motstånd mot att kvinnor ska ha sin egen inkomst på olika håll i världen. Däremot driver Sverige linjen att det inte går att prata om ekonomisk jämställdhet om man inte också pratar om sexuella och reproduktiva rättigheter. I Sverige har det varit helt avgörande att man fick tillgång till preventivmedel, sexualundervisning och abortlagstiftningen ungefär samtidigt som allt fler kvinnor började förvärvsarbeta, säger Åsa Regnér.

– Det är viktigt att förklara sambanden mellan olika frågor och att driva diskussionen även i sådana här sammanhang. Det finns de som argumenterat för att vi under CSW ska få ”slippa” debatten om sexuella och reproduktiva rättigheter, med motiveringen att frågan är väsensskild från frågor om kvinnors arbete – men hela poängen är ju att frågan inte kan isoleras helt från andra aspekter av jämställdhet och kvinnors rättigheter, säger hon.

Att Sverige betraktas som ett föregångsland på CSW är tydligt enligt Åsa Regnér. Regeringens ståndpunkt har inför CSW varit att Sverige ska vara en ”stark och konstruktiv röst för kvinnors och flickors rättigheter”. Jämställdhetsministern har själv också sagt att ”Sverige genom sin närvaro på CSW kan stärka modiga kvinnoaktivister över hela världen”. Åsa Regnér poängterar biståndet och Sveriges utrikespolitik som viktiga aspekter i vad som gör Sverige till en central aktör för det globala jämställdhetsarbetet.

– Sverige är en viktig aktör på många sätt i frågor om jämställdhet och kvinnors och rättigheter. Dels prioriterar vi det i vår biståndspolitik, och dels finns vår feministiska utrikespolitik som bland annat utrikesministern driver hårt. Jag som har det övergripande ansvaret för jämställdhetsfrågorna har såklart också ett ansvar där, och har precis lagt fram en politik som adresserar de frågor vi behöver komma vidare med i Sverige – bland annat frågan om våld. Dessa aspekter tog jag också upp i mitt anförande i FN:s säkerhetsråd under CSW.

I anslutning till årets CSW lanserade UN Women kampanjen #23percentrobbery, som uppmärksammar att kvinnor globalt tjänar 77 kr för samma arbete som en man gör. Under årets konferens diskuterades lönefrågan flitigt, eftersom ersättningen för och därmed värderingen av arbete berör alla kvinnor i arbetslivet.

– På den globala nivån kan vi jämföra regeringars insatser och dra slutsatser av de resultat som andra länder fått när de arbetat med lönefrågan. Framförallt i stater som genomgår övergången från låg- till medelinkomstländer finns det möjligheter att göra mycket för jämställdheten, eftersom dessa regeringar har mer medel att röra sig med i sina statsbudgetar. För oss i Sverige har lönekartläggning och särbeskattning varit viktiga aspekter, men också metoder som involverar t.ex. barnomsorg eller socialförsäkringar kan fungera bra beroende på vilket land det handlar om, säger Åsa Regnér.

Hon påminner också här om hur viktigt det är att komma ihåg att det i ett land som Sverige, som betraktas som ett föregångsland för jämställdhet, också förts en lång och svår kamp för att uppnå den jämställdhetsnivå som finns idag. Med i den svenska delegationen fanns Sissela Kyle som företrädde TV-serien ”Fröken Frimans krig”, vilket gav en ingång i diskussionen om vad som krävts i Sverige för den nivå av jämställdhet vi upplever idag.

– Inget land ”föds” med hög nivå av jämställdhet. Det ligger hårt arbete bakom. Vi visade klipp av Fröken Frimans krig under två seminarier, ett på svenska generalkonsulatet i New York och ett tillsammans med den franska FN-delegationen. Vi upplevde att det fungerade väldigt väl att ha samtalen efter att ha visat klipp från serien, menar hon.

Åsa Regnér har tidigare arbetat inom UN Women som landschef i Bolivia. Under vår intervju fick vi tillfälle att diskutera jämställdhetsministerns syn på UN Womens uppdrag; hon lägger själv stor vikt vid UN Womens arbete med de globala målen i förhållande till stater.

– UN Women har ett viktigt uppdrag i att sätta [jämställdhets] frågorna på agendan och att påverka FN-systemet genom exempelvis ta fram metoder inom FN för att jobba med de här frågorna. Det är nödvändigt att driva dessa frågor gentemot regeringar så att jämställdhetsmålet faktiskt genomförs 2030.

 

Foto: Kristian Pohl, Regeringskansliet