Nyheter

Gästkrönika: Jämställdhetsperspektivet är vitalt för klimatets rätta utveckling

Jordens Dag existerar för att öka allmänhetens medvetenhet om de utmaningar och möjligheter vår jord och klimatet står inför. De som löper störst risk för utsatthet för miljöförändringar och i miljökatastrofer är kvinnor som lever i fattigdom. För dessa kvinnor är det föränderliga klimatet en daglig kamp då kvinnor ofta ansvarar för hemmet och därmed tillgången till rent vatten och mat.

Temat för Jorden Dag 2017 är ”Environmental & Climate Literacy” vilket belyser utbildning som grund för utveckling. Genus och miljö är två områden som bör kopplas samman och integreras i olika verksamheter som undervisning, samhällsplanering och samhällsutveckling. De båda områdena förutsätter varandra och måste hanteras samtidigt.

Strävan efter jämställdhet måste ta hänsyn till de miljökonsekvenser som följer med förändringar som görs. Ansträngningar att minska belastningen på ekosystemen måste belysa genusaspekter kring frågor som odling och vattenförsörjning eller energianvändning. Kvinnor drabbas hårdast av klimatförsämringar, på grund av deras ansvar i många länder för livsmedels- och vattenförsörjning som försvåras med klimatförändringarna.

Stora delar av miljöutsläppen från industrin och kommunikationer är direkt beroende av våra konsumtionsmönster. Konsumtionsmönster skiljer sig kraftigt mellan olika delar av världen och påverkas av industrialiseringsgrad, geografiskt läge och klimat.

Kvinnor och barn är utsatta för klimatförsämring som till stor del beror på ett övervägande manligt konsumtions- och produktionsmönster. Kvinnor och män har enligt forskningen i genomsnitt olika konsumtionsmönster där mäns konsumtionsmönster präglas av storskalig produktion, privatbilsåkande, köttätande, flygresor och konsumtion av importerade varor. Det manliga konsumtionsmönstret orsakar större utsläpp av växthusgaser, större färskvattenförbrukning och därmed större negativ klimatpåverkan än kvinnors konsumtionsmönster som i sin tur präglas av småskalighet, kollektiva transporter, större andel konsumtion av närproducerade varor och vegetabiliska livsmedel och mindre flygresor.

Vissa typer av konsumtion i Sverige orsakar mycket låga utsläpp av växthusgaser i Sverige, men desto mer utanför Sveriges gränser. Vi ”exporterar” utsläppen av växthusgaser till låginkomstländer genom att importera varor från dem.  Produktionen i låglöneländer orsakar ofta stora utsläpp av växthusgaser genom att produktionstekniken är föråldrad och ineffektiv. Transporterna i produktionsländerna orsakar kanske utsläpp av orenade avgaser.  Utsläpp av orenat vatten kan orsaka innehålla giftiga ämnen och metallföreningar av olika slag. Frakten till Sverige orsakar normalt stora utsläpp av koldioxid från flyg-, båt- eller lastbilstransporter.

Kvinnor är dock inte bara offer för klimatförändringar utan också förebilder. Världsbanken, FN och flera studier i Sverige konstaterar att jämställdhet och förbättringar av kvinnors situation är avgörande faktorer för att lösa problem som har att göra med miljö och klimat, (och kan dessutom förbättra utbildning, minska kriminalitet och öka ekonomisk tillväxt). Det är inte bara ett ”kvinnligt” konsumtionsmönster som leder till minskad belastning på klimatet och jordens resurser. Kvinnor som får utbildning, ekonomiskt och politiskt inflytande samt förbättrad hälsa har större möjligheter och erfarenhetsmässigt större intresse av att verka för att barnen och samhället i stort får en framtid som är hållbar. I detta ligger naturligtvis också att begränsa utsläpp av växthusgaser och andra företeelser som försämrar klimatet. Erfarenheter från länder där kvinnorna fått större inflytande visar också att männen, efter en ganska kort tid, påverkas av de kvinnliga prioriteringarna och inser vikten av förbättrad miljö, utbildning för flickor och pojkar och en uthållig vattenförsörjning.

Det är i detta sammanhang som UN Women spelar en oerhört viktig roll. UN Women kan påverka och hjälpa länder, regeringar, frivilliga organisationer och andra FN-organ att ge kvinnor den ställning i samhället de har rätt till, det vill säga ekonomiskt och politiskt inflytande och skydd mot diskriminering. UN Women kan göra det möjligt att koppla samman genus och miljö så att temat ”Environmental & Climate Literacy” på Jordens Dag får en djupare betydelse då jämställdhetsperspektivet är vitalt för klimatets rätta utveckling.

 

Arne Ström

Reviderad av Jeanna Isacson

20 april 2017

Referens: Birgitta Rydhagen, Genus och Miljö, 2013